Tröttare än trött.

Jag har varit helt slut idag. Vaknade vid åtta nån gång och låg och drog mig lite men sen säger fogarna ifrån. Måste upp och röra lite på mig.

Vi var med kissen hos veterinären igen. Hon har piggnat till nu och verkar vara utom fara men det gäller ju att vara vaksam på hur hon mår. Dåliga njurvärden får hon nog leva med.

När vi kom hem så la jag mig i soffan med katten och kände mig allmänt utpumpad. Åt lite men det hjälpte inte direkt. Försökte fixa lite i köket men fick en massa sammandragningar så jag gick upp och lyssnade på lite skön avslappningsmusik med en katt på magen. Satt så i säkert en timme och nästan somnade men det vill sig inte riktigt när man har ont och en bebis som verkar gilla musik. Full fart i magen!

Igår trodde jag verkligen att det var nåt på gång. Förlossning alltså. Det hände så mycket i magen som jag aldrig känt förut så jag var nästan inställd på att inte få sova hela natten. Men tji fick jag. Sov som en stock.

Fick ett ryck på eftermiddagen och bakade två långpannor kladdkaka. Vi satte i oss varsin stooor bit och sen ville jag sova igen.

Lyckades sova typ en timme förut men blev väckt. Kanske lika bra. Annars sover jag väl inte inatt.

Undrar om det är hormonerna som gör att jag är så trött? Och undrar om det har någon funktion att jag vill sova så mycket?

Hoppas att det betyder att jag ska samla kraft inför dagen D. Fick ett mycket bra tips av min kompis Therése , som fick sin efterlängtade Anton i tisdags, som löd: "Ät allt du kommer över! Du kommer att behöva det sen."

Nu ska vi laga mat. Kanske blir en bit kladdkaka till.